Hejsan hoppsan, så fort tiden går när man har roligt. En vecka har passerat i rusande fart utan ett nytt inlägg. Jag ska försöka skärpa mig så det inte händer igen!
Måndag förra veckan var som tidigare inlägg pekat på Chuseok. Det var väldigt kul att få ta del av. Ett par av oss i Buddy systemet fick se lite grann hur Chuseok traditioner går till: vi tog oss till Namsangeol Hanok Village, som är en traditionell liten ”by” mitt i Seoul som var öppet för alla under Chuseok. Man kunde testa på alla möjliga saker: kalligrafi, göra en egen drake, testa hanbok (traditionella dräkter), och mycket mer. Självklart testade vi hanboks, vilket var väldigt roligt. Bekvämt och snyggt var det också! Vi passade också på att besöka Gyeongbukgoong, ett av Seouls palats för Chuseok till ära var öppet och gratis för alla. Det betydde att det var extremt mycket folk där, men lätt värt det.
En av de ytterskt fotovänliga platserna i palatset nära Jongno.
Annars under veckan så har vi haft vår första officiella grupp lunch i Buddy systemet. De allra flesta andra grupper hade redan satt igång med sånna aktiviteter veckan innan. Oh well, bättre sent än aldrig. Jag gillar vår grupp – det är en härlig blandning av alla typer av människor, så det är alltid roligt när vi träffas och hänger.
Vi har även sparkat igång något som kallas för Office Pub; en dag i veckan (torsdagar) så får alla som vill komma till en pub på dorm-området och hänga med alla i Buddy systemet. Det är då bara vi som finns där så det blir enklare att få kontakt med människor från andra grupper och kunna prata med andra. Kul idé, och smart eftersom vi sällan annars är alla grupper samlade utan att det ändå är gupp-indelat.
Som kronan på verket så hade vi i lördags det som blev kallat för Buddy Olympics. Vilket betydde att vi blev indelade i fyra lag: blå, röd, grön och gul, med två-tre Buddy grupper i varje lag. Så hela dagen mellan 8:30 och 16:00 höll vi på med olika sporter/lekar. Fruktansvärt kul, även om vi i blåa laget tydligen inte var direkt atletiska människor. Vi ägde på de ”knäppa” lekarna, men sen förlorade på de riktiga sporterna. Dodgeball, basket och fotboll var inte våra sporter. Men! Det var roligt, och jag fick spela basket med alla grabbarna – det var väldigt få tjejer som ville spela, vilket jag kan förstå för det var tuffa tag och alla grabbarna var väldigt långa och stora. Jag kände mig ganska liten när jag spelade och jag är ju ändå inte den lilla flickan. Men göra en mänsklig bro (där en skulle ta sig över allas ryggar) och staffett (där delgrenar inkluderade säckhoppning, limbo, poppa ballong, och pricka sko i rockring) var blåa laget grymma på. Så Quirky Games Team fick nöja sig med en hederlig fjärde plats. hehe
Efter Olympics så gick vi ut och åt som ett lag (eller de som ville, vilket blev runt 30 pers, inte de runt 60 vi var i laget): Korean BBQ! Yum yum yum. Det var lite jobbigt ett tag då alla bord fick mat samtidigt vilket gjorde att matoset och röken från bordsgrillarna stack i ögonen – vi var flera som hade lite röda ögon efter middagen – men oj så gott det är. Grillat är alltid gott, true, men extra gott var det nog efter den långa dagen. Vi delade på oss lite ytterligare efter det; några gick direkt vidare till en klubb i Gangnam där vi Buddies hade gratis inträde, andra drog till Hongdae, och andra gick bara vidare till en annan bar/pub/restaurang för lite mer drickande innan klubbandet. Jag och ett par andra i min grupp hakade på några andra till en bar. Eftersom vi var från så spridda grupper så var det lite stelt till en början, men det lossnade efter lite soju shots.
Jag fick även chansen att prata mer med vår gruppledare som hittills varit lite på utkanten när vi haft gruppaktiviteter. Tyst, lite blyg kille, men väldigt trevlig när man kunde prata med honom lite mer avsides. Han är personlig Buddy till en av kanadensarna jag fått bra kontakt med, och det kom fram att jag är lite känd för alla koreanska Buddies som en trevlig tjej. ”한나 좋아” är tydligen phrasen för mig. Det var väldigt trevligt att höra, och att Team Leader sa han märkt att jag hade en sån där omhändertagande personlighet – vilket är sant; jag är allas storasyster! haha
Igår (söndag) fick vara lite av en pluggdag. Eller försök till. Läsa filosofi och Descartes när man är trött och inte riktigt kan fokusera är inte lätt. Så jag får läsa det igen och hoppas att det fastnar nu på dagen innan vår grupplunch och innan lektionen idag. Men kunde äntligen få Skypea med en av mina tokstollar hemifrån, det vill säga en av de människor jag börjat sakna mycket nu. Det gjorde lite ont i hjärtat av hemlängtan som bara nu igår gjorde sig känd, men ska man se till den gångna veckan så kommer de resterande drygt tre månaderna gå sjukt fort så jag försöker att inte längta.
Så. Dags för Descartes och kanske en liten maskin tvätt.
